Annons:
Etikettsolsystemet-artikel
Läst 9098 ggr
Farwuq
2011-11-13 11:41

Jupiter

Gillar du ”stort”? Då är kanske Jupiter något för dig! Jupiter är den största planeten i vårt solsystem. Den väger mer än alla de andra planeterna tillsammans. Ändock består Jupiter nästan bara av olika gaser. Man förmodar att Jupiter bara har en liten kärna av fast material, men i huvudsak så består Jupiter av vätgas. Men det finns också en del helium och lite grann syre.

Jupiter är en tvärrandig jätteplanet och den femte planeten i vårt solsystem. Den har en massa som är 2,5 gånger större än alla de andra tillsammans. Jupiter är vad som man brukar kalla en ”gasjätte”. Dess omloppstid runt solen är 11,87 år. Planetens rotationstid, d.v.s. dess dygn, är inte helt fix och bestämd. Men vi kan spalta upp dygnet i tre olika. I planetens inre har man uppmätt en rotations tid på 0,4135344 dagar det ger 9 timmar 55 minuter och 29,37 sekunder. På högre höjd i atmosfären, på de delar vi kan observera optiskt från jorden har man upp mätt en rotationstid på 0,41007 dagar vid ekvatorn, vilket blir 9 timmar 50 minuter och 30 sekunder. För att till slut, vid de högre breddgraderna, bli 0,41369942 dagar som i vanlig tidsform blir 9 timmar 55 minuter 43,63 sekunder.

Jupiter har en medeldistans från solen på 778,4 miljoner km.

Det som ser ut som "ytan" är i själva verket molntoppar högt upp i atmosfären. Vid dessa molntoppar är trycket ungefär detsamma som på Jorden. Därför mäts gasjättarnas temperatur, diameter och liknande från just molntopparna. På grund av Jupiters snabba rotation är den 7% tjockare över ekvatorn än från pol till pol. Centrifugalkraften pressar ihop den. De diametermått man anger är som följer:

Diameter vid ekvatorn: 142 984 km
Diameter vid polerna: 133 708 km

Gasplaneterna har inga solida ytor. Man tror att Jupiter har en liten stenig kärna som är omsluten av flytande helium och metalliskt väte närmast att likna vid kvicksilver, som sedan i sin tur är omgivet av en 1 000 km tjock atmosfär som består av ca 90 % väte och ca 10 % helium med spår av andra gaser, däribland syre. Metalliskt väte kan bara existera om trycket är över 4 miljarder bar. En bar är ungefär det samma som det normala trycket vid havsytan här på jorden.

Jupiter ser randig ut. Det är olika gaser (svavel och andra färgglada gaser) som stiger (de ljusa banden) och sjunker (de mörka banden) och bildar dessa band, eller bälten.

Den Stora Röda Fläcken, är ett gigantiskt stormsystem som har varit känd sedan 300 år, upptäckten tillskrivs Cassini. Den är två gånger så stor som Jorden (12 000 km km x 25 000 km) och är en orkan bestående av ammoniak- och ismoln. Den befinner sig 8 km högre än resten av molnmassan.

Himlens färg på Jupiter bör variera beroende på hur djupt man befinner sig i atmosfären och dess transparens vid ett givet djup. Generellt bär himlen var blå på de högre höjderna för att sedan glida över i grönt för att sluta i gult/gulbrunt eller gulrött. Djupare ner blir det förmodligen mörkt inom det synliga sperktrat.

http://astronomi.ifokus.se/articles/4d7151f4b9cb462239064fb3-himlen-pa-frammande-planeter

Jupiter genererar mer värme än vad den tar emot från solen. Detta p.g.a. att Jupiter krymper och temperaturen ökar tillsammans med det ökade trycket. Temperaturen vid molntopparna är -110 grader och vid kärnan beräknas den vara 30 000°C. Samma fenomen har observerats hos de andra gasjättarna.
Jupiters magnetfält är 2 000 gånger starkare än Jordens. Det är förmodligen genererat av de snabbt roterande metalliska gaserna.

Gravitation vid molntopparna är 2,34 g. 

Jupiter har ett antal tunna ringar. De är svåra att se, för de består av mörk sten. ringarna förnyas ständigt med nytt material.

Jupiter har fått sitt namn efter den största guden inom romerska mytologin, Jupiter. Även om namnet är romerskt har planeten varit känd, under andra namn, sedan urminnes tider

Jupiters månar:
Jupiter har över 60 månar, men jag nämner bara de fyra största här.
1610 upptäckte Galileo Jupiters fyra största månar Io, Europa, Ganymedes och Callisto. Dessa fyra månar kallas därför de Galilieiska månarna. De allra flesta är döpta efter Zeusus älskarinnor, förutom Ganymedes.

Io är den inre av de Galileiska satelliterna och den tredje störsa. Io är något större än månen. Ett intressant fenomen hos Io är att när månen förmörkas av Jupiter och när den efter några timmar senare kommer fram ur skuggkäglan så har Ios ljusstyrka ökat, men efter en kvart är ljusstyrkan tillbaka i normal styrka. Detta fenomen beror antagligen på att Io har en mycket tunn atmosfär som kan innehålla metan. När månen befinner sig i Jupiters skugga så avkyls den så att metansnö faller ner på ytan, detta gör att ljusstyrkan ökar, sen när månen kommer fram i solljuset så uppvärms Ios yta hastigt och snön avdunstar och månen får sin normala ljusstyrka.

Europa, den andra och minsta av Galileiska satelliterna, har vattenhav som är täckt av is, man tror att liv kan ha uppstått i de varmare delarna av havet. Europa har även tunn atmosfär av syre. Europa är ungefär lika stor som vår måne.

Ganymedes har fått sitt namn efter var den vackraste av alla dödliga, och av denna orsak bortrövades han från jorden för att leva med gudarna och betjäna dem såsom munskänk. Ganymedes är Jupiters största måne och den är större än både Pluto och Merkurius. Den har till och med en magnetosfär vilket tyder på att den har en metallisk kärna.

Callisto som är den yttersta av de fyra Galileiska satelliterna, endast något mindre än Merkurius men med bara en tredjedel av massan.

Jupiters polstjärna ligger i Drakens stjärnbild.

Lite data om Jupiter:

Aphelium: 816 520 80magnetosfär8104 AU

Perihelium: 740 573 600 km = 4,950429 AU

Masa: 317,8 gånger jordens

Gravitation: vid molntopparna är 2,34 g

Symbol: Astronomisk symbol för Jupiter

Källa: Wikipedia

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Leffe
2011-12-06 22:00
HellviHumle
2011-12-06 22:40
#2

Har för mig att jag läst att Jupiter ligger nära gränsen för att bli en stjärna.

HH

felixhaljeskog
2011-12-06 23:13
#3

#2 det har jag också hört :P

HellviHumle
2011-12-06 23:34
#4

#3 Inte utan att man funderar på hur livet tett sig här då!

HH

Farwuq
2011-12-07 02:58
#5

#2 #3

Nj inte riktigt, Jupiter skulle behöva nära 100 ggr sin massa för att bli en riktig stjärna. Möjligen skulle den kunna bli en "Brun dvärg" av T eller Y-klass.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

medde
2011-12-07 08:39
#6

Underbart vackra Jupiter.. Jag gillar den här planeten. En planet som alla på något känner till lite om, Bland annat  för den"röda fläcken"

Tack Draken för den här fina stunden som jag fick av att läsa denna artikel. Det kommer jag att göra snart igen..

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Annons:
ElLobo
2011-12-07 15:07
#7

Jag gillar verkligen den här artikelserien! Tack Farwuq! Glad

LenaR
2011-12-22 20:42
#8

Jag har en fråga. (Hoppas den inte är jättekorkad.) Ligger månar och ringar i ett och samma plan runt en planet, på samma sätt som planeterna ligger i ett plan runt solen? I vilket fall, varför?

För övrigt, jag läser just nu The science of the Discworld av Pratchett, Cohen och Stewart. Den handlar trots sitt namn om vårt universum snarare än skivvärldens, och det är mycket om de olika teorierna kring universums skapelse och hur det fungerar. Väldigt spännande!

I boken nämns just Europa och möjligheten till liv i havet inne i planeten. De säger att tester planeras. Hur långt har man kommit med testerna? Boken gavs ut 2002, så det finns väl en chans att det har hänt en del!


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Farwuq
2011-12-22 20:45
#9

#8

Ringar ligger i moderplanetens ekvatorplan oftast gör även månarna det samma.
undantaget vår egen måne som ligger (om jag nu minns rätt) 18° från ekvatorplanet.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

LenaR
2011-12-22 20:46
#10

Muchos gracias! Det har alltså med centrifugalkraften att göra..?


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Farwuq
2011-12-23 06:24
#11

Mja…

Snaras att planeten och dess månar är skapade av ett och samma stoftmoln.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

LenaR
2011-12-23 19:30
#12

Okej, det är jag med på, månar och annat ligger som i en skiva runt planeten, precis som planeterna ligger i ett och samma plan runt solen. Jag förstår bara inte varför de håller sig där.

En av anledningarna till att Pluto degraderades var väl att Plutos bana inte låg i samma plan som de andra planeterna. Varför är det så att planeterna behåller banorna i samma läge?

Jag önskar nästan att det fanns en anonymfunktion på den här sidan. Skulle vara skönt att kunna ställa frågor utan att någon vet vem som frågar. Tungan ute


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

HellviHumle
2011-12-23 20:45
#13

#12 Tror inte att nå'n ser ner på någon som frågar. Det är väl ingen som vet allt.

HH

Annons:
LenaR
2011-12-23 20:49
#14

#13 Tack för det! Det här känns som något man säkert lärde sig i skolan, med andra ord något som en normalbildad 15-åring kan svara på.

Men det är ju också en herrans massa år sen jag gick i skolan!


En människa kan göra vad hon vill, men inte vilja vad hon vill.

Farwuq
2011-12-24 06:08
#15

http://www.rymdforum.nu/?id=1280

En text om Plutos status.

Ännu mera kan man finna här:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pluto#Fr.C3.A5n_planet_till_dv.C3.A4rgplanet_och_plutoid

http://www.robotbyn.se/solsystemet/pluto.php

Sök själv gärna vidare på: _Varför är pluto inte planet?
_Eller något likande.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Upp till toppen
Annons: