Galaxer har vi alla hört talas om och att våran egen Tellusplanet ligger i galaxen som heter "Vintergatan" - vet väl de flesta. Vintergata har även använts som benämning på större stjärnsystem. Vintergatan är en stavspiralgalax.
Galax (från grekiskans ?a?a??a? ??????, galaxías kýklos - "mjölkringen", avseende Vintergatan) är en stor ansamling av materia, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia sammanbunden genom gravitation.
De större galaxerna har cirka 1011 solmassor stjärnor, mellan en och tio miljarder solmassor interstellär gas och 1012 solmassor mörk materia. Många galaxer, kanske de flesta, inkluderar även supermassiva kompakta objekt, sannolikt svarta hål i centrum. Några av dessa kompakta objekt uppträder som aktiva galaxkärnor.
Uppdelningen av galaxer i olika typer eller former kan vara något missvisande då det är fråga om dynamiska processer. Edwin Hubble gjorde på 1930-talet ett system för klassificering av galaxer (Hubbles serie), med elliptiska galaxer, linsformade galaxer, irreguljära galaxer och en uppdelning av spiralgalaxer i normala spiralgalaxer och stavspiralgalaxer. Vi vet i dag att det existerar mellanformer och former som faller utanför Hubbles system då (om)bildning av galaxer är en dynamisk fortgående process.
(NGC 1427A är ett exempel på irreguljär galax.)
Observationer av spiralgalaxers rotationshastigheter tog fart 1978. Under tidigt 1980-tal stod det klart att galaxer inte roterade på samma sätt som solsystemet. En spiralgalax består av en ansvällning av stjärnor mot mitten med en vidsträckt skiva stjärnor i banor runt den centrala gruppen. Om stjärnornas banor styrs enbart av gravitationskraften, kunde man vänta sig att stjärnorna i skivans ytterkant skulle ha en mycket lägre banhastighet än de som är nära mitten.
Rymden mellan galaxerna är praktiskt taget vakuum, i genomsnitt mindre än en atom per kubikmeter. Endast några få galaxer finns för sig själva, de flesta galaxerna är genom gravitation bundna till andra galaxer och bildar galaxhopar med varierande antal galaxer. Galaxhoparna bildar sedan ännu större strukturer, så kallade superhopar med tiotusentals galaxer.
Lokala hopen innefattar Vintergatan och Andromedagalaxen, som är de största objekten i galaxhopen. Totalt omfattar den lokala hopen cirka 30 galaxer. Den lokala hopen är del av den lokala superhopen med centrum i stjärnbilden Jungfrun, som ibland kallas Virgohopen.
Mera intressant läsning om Galaxer
Wrooom!
den var då ny för mig, har jag aldrig hört innan.
