Annons:
Etikettrymden-artikel
Läst 13401 ggr
nera
9/11/09, 12:49 AM

Astronomins historia

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Astronomi är antagligen den äldsta naturvetenskapen med en historia som sträcker sig ända till antikens ursprung i religiösa traditioner från förhistorisk tid. Dessa traditioner lever kvar i astrologin, som länge varit sammanflätad med astronomin. Det var först under 1700-talets senare hälft som de båda begreppen blev helt åtskilda i västvärlden.

Tidig astronomi bestod av observation av regelbundna rörelser hos synbara himlakroppar. Sådana tidiga astronomiska studier kunde exempelvis gå ut på att analysera solens position över horisonten och hur stjärnhimlens utseende förändras under ett år. I vissa kulturer användes astronomiska data för att skapa astrologiska prognoser. Astronomer kunde tidigt skilja på stjärnor och planeter, eftersom stjärnor bibehåller ungefär samma position i flera århundraden, till skillnad från planeter, som förflyttar sig avsevärt på relativt kort tid.

Den västerländska astronomins ursprung finns i Mesopotamien, landet mellan floderna Tigris och Eufrat, där de sumeriska, assyriska och babyloniska civilisationerna var belägna.

Sumererna nedtecknade sina observationer med kilskrift. Även om deras astronomi var relativt primitiv hade den en viktig påverkan på babylonierna. Deras astralteologi och dyrkan av planetgudar kom att få stor betydelse i den mesopotamiska mytologin och religionen. Deras talsystem med talbas 60, vilket underlättade nedtecknande av väldigt stora och väldigt små numeriska värden, är bakgrunden till att man än idag delar in cirklar i 360 grader bestående av 60 minuter vardera.

Tidig babylonisk astronomi inskränkte sig till att nedteckna viktiga himlafenomen som ansågs vara omen. Det mest välkända exemplet på detta är Ammisaduqas Venustavla, som noterar Venus uppgång och nedgång någon gång runt 1600 f.Kr. Venustavlans text inkluderades senare i ett större kompendium över omen kallat Enuma anu enlil.

Babylonerna blev både skickligare och flitigare observatörer under Nabonassars styre (747-733 f.Kr.). Till exempel gjorde man tillräckligt systematiska nedtecknade av fenomen som troddes vara omen för att kunna upptäcka en 18 år lång cykel av månförmörkelser. Den grekiske astronomen Ptolemaios ansåg att Nabonassars styre utgjorde början av en era inom astronomin, då de första användbara observationerna gjordes under denna period.

Under seleukiderna började astronomerna använda sammanställningar av tidigare observationer för att finna återkommande företeelser och på så sätt förutse framtida banor. Man började också utveckla matematiska modeller för att förutse fenomen.

Det var från den mesopotamiska astronomin som grekerna hämtade sin kunskap om de fem planeterna som kan skådas med blotta ögat och zodiakens stjärnbilder. De mesopotamiska civilisationerna bidrog också med observationer från flera århundraden och idén att planeternas rörelser kan förutses tillförlitligt.

Bilden föreställer Cheomsongdae, ett av världens första astronomiska observatorier.

Bild Wikipedia 090910 

I antikens Grekland utvecklade man astronomin, som man såg som en del av matematiken, till en mycket sofistikerad nivå. Under 300-talet f. Kr utvecklade Eudoxos den första tredimensionella modellen för att förklara planeternas synbara rörelser. Hans modell baserade sig på homocentriska sfärer och är geocentrisk. Den yngre men samtida astronomen Herakleides förklarade att jorden roterar runt sin egen axel.

Den grekiska civilisationens astronomiska framsteg skedde även utanför själva Grekland i de hellenistiska rikena under 200- och 100-talen f. Kr, särskilt i Alexandria. Under 200-talet f.Kr. blev Aristarchos den första att beskriva en helt heliocentrisk världsbild, medan Eratosthenes använde vinklarna hos skuggor på platser på stort avstånd från varandra för att uppskatta jordens omkrets med stor precision.

Århundradet därpå utförde Hipparchus bland annat den första mätningen av jordens procession och sammanställde den första förteckningen över stjärnor. Han utvecklade även fysikaliska teorier som alternativ till Aristoteles teorier, men dessa har inte bevarats. Ptolemaios verk Almagest byggde på Hipparchus stjärnförteckning och kom att påverka astronomin fram till renässansen.

Renässansen nådde astronomin genom Nicolaus Copernicus heliocentriska världsbild. Hans verk försvarades, utökades och korrigerades av astronomer som Galileo Galilei och Johannes Kepler. Kepler förlitade sig på observationer som Tycho Brahe gjort med blotta ögat och upptäckte de tre lagarna för himlakroppars rörelser som bär hans namn (även om han publicerade dem tillsammans med en mängd andra idéer och inte fäste särskilt stor uppmärksamhet vid just de tre lagarna).

Galileo var bland de första som använde sig av ett teleskop för att göra observationer, och efter att ha konstruerat ett teleskop med 20 gångers förstoring upptäckte han Jupiters fyra största månar år 1610. Detta var den första observationen av satelliter som kretsade kring en annan planet än jorden. Han fann också att månen hade kratrar och observerade och förklarade solens fläckar. I kombination med att han noterade att Venus genomgår faser liknande månens faser sågs dessa idéer som oförenliga med den geocentriska världsbild som kyrkan föredrog. Detta ledde till stor kontrovers.

Bilden visar Galileo Galilei (1564-1642)

Bild Wikipedia 090910

I slutet av 1800-talet började man upptäcka ljusformer som inte kan skådas med blotta ögat: röntgenstrålning, gammastrålning, radiovågor, mikrovågor, ultraviolett strålning och infraröd strålning, vilka gav upphov till egna forskningsområden inom astronomin.

Den större delen av vår nuvarande kunskap härstammar från 1900-talet. Med hjälp av fotografi kunde man observera mer ljussvaga himlakroppar. Man upptäckte att vår sol var en del av en galax bestående av mer än tio miljarder stjärnor, Vintergatan. Edwin Hubble gav det slutgiltiga svaret på huruvida det finns andra galaxer när han upptäckte att Andromedanebulosan i själva verket är en galax. Han upptäckte även flera andra galaxer längre bort och att avståndet till dessa ökar.

Källa wikipedia 090910

Annons:
medde
9/11/09, 1:35 AM
#1

Mycket läsvärt. Kommer läsa igenom den i morgon riktigt grundligt

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

nera
9/11/09, 12:18 PM
#2

Tack. Glad

Jag tyckte också det fanns mycket att läsa häri

medde
9/11/09, 1:11 PM
#3

Visst finns det, utan en tvekan!

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

sissie
9/12/09, 12:31 AM
#4

Mycket trevlig läsning. Men oj vilka tungvrickande namn folken hade.Tungan ute

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

nera
9/12/09, 1:05 PM
#5

# 4 Jodu. Mycket är det att hålla reda på GladFlört

medde
9/12/09, 2:14 PM
#6

Sk vara lite jobb också att ta sig igenomFlört

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Annons:
Upp till toppen
Annons: