Annons:
Etiketterasteroider-artikelkometer-artikel
Läst 9288 ggr
medde
6/4/08, 9:21 PM

Galileiska månar

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

De galileiska månarna är ett samlingsnamn för Jupiters fyra stora månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io.

vilka beskrevs av Galileo Galilei i början av 1600-talet under namnet de "Mediceiska stjärnorna". Upptäckten anses betydelsefull för astronomin, då det var det första ovedersägliga beviset på himlakroppar som inte gick i omloppsbana runt jorden.

Galileo gjorde den första observationen 7 januari 1610. Numera hävdar vissa forskare att den kinesiske astronomen Gan De gjorde samma upptäckt redan36 f.Kr., alltså 2000 år tidigare. Till en början kallade Galileo sin upptäckt Cosmica Sidera för att hedra sin beskyddare storhertigen Cosimo II de' Medici (1590-1621). På storhertigens förslag ändrade Galileo namnet till Medicea Sidera (de "mediceiska stjärnorna"), efter de fyra bröderna Medici: Cosimo, Francesco, Carlo, and Lorenzo. Upptäckten publicerades mindre än två månader efter den första observationen i den Venedigbaserade vetenskapliga publikationen Sidereus Nuncius.

Callisto är den åttonde av Jupiters kända månar och den näst största, endast något mindre än Merkurius men bara en tredjedel av dess massa. Den upptäcktes av Galileo Galilei och Simon Marius den 7 januari 1610 och är den yttersta av de Galileiska månarna.

Till skillnad från Ganymedes verkar Callisto ha ganska lite inre struktur. Hur som helst finns det tecken i de senaste data från Galileo på att de inre materialen är delvis ordnade med en ökande halt sten mot kärnan. Callisto består av ungefär 40 % is och 60 % sten och järn. Titan och Triton är antagligen liknande.

Callistos yta är helt täckt av kratrar. Ytan är väldigt gammal, precis som högländerna på Månen och Mars. Callisto har den äldsta och mest bekratrade ytan av alla kroppar som hittills observerats i Solsystemet. Den har inte genomgått mycket mer förändring än ett och annat nedslag under 4 miljarder år.

De största kratrarna omges av en serie koncentriska ringar som ser ut som enorma sprickor men som har jämnats ut av eoner av långsam rörelse av isen. Den största av dessa har döpts till Valhalla. Med sina 4000 kilometer i diameter är Valhalla ett dramatiskt exempel på en multiringskrater, resultatet av ett massivt nedslag. Andra exempel är Callistos Asgard, Mare Orientale på Månen och Caloris Basin på Merkurius.

Liksom Ganymedes har Callistos forntida kratrar kollapsat, de höga ringbergen och de centrala sänkorna vanliga hos kratrarna på Månen och Merkurius saknas. Detaljerade bilder från Galileo visar att små kratrar, åtminstone på vissa ställen, för det mesta har utplånats. Detta tyder på nyliga processer även om det bara är en gissning.

Gipul Catena är en lång serie av nedslagskratrar uppradade på en rak linje. Detta orsakades antagligen av ett objekt som splittrades när den passerade nära Jupiter och sedan slog ner på Callisto.

Till skillnad från Ganymedes, med sina komplexa terränger, finns det knappast något som tyder på tektonisk aktivitet på Callisto. Galileo har inte upptäckt några bevis för ett magnetfält. Callisto är täckt av nedslagskratrar och ringformiga nedslagsstrukturer. Den största, en jättekrater vid namn Valhallabäckenet, består av flera koncentriska ringar och har en diameter på cirka 3000 kilometer med en ljusare inre region på cirka 600 kilometer i diameter och den näst största, Asgard är på cirka 1600 kilometer i diameter. Kratrar och nedslagsstrukturer är praktiskt taget de enda geografiska strukturer man finner på Callisto.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx 

Ganymedes är den största av Jupiters månar och den största månen i hela solsystemet. Den har en diameter på omkring 5 200 kilometer och gör den därmed större än planeten Merkurius, dvärgplaneten Pluto och asteroiden Sedna. Den har dock endast ungefär halva Merkurius massa.

Månen är uppkallad efter Ganymedes, en trojansk prins, som enligt myten blev bortförd av Zeus till gudarnas boning Olympos, där han verkade som munskänk.

Ganymedes yta är stenig och är full av kratrar. Den har som de flesta månar ingen atmosfär, vilket gör den helt sårbar för kometer. Rymdsonden Voyager 2 var där på 1980-talet och tog många bilder.

Den 16 december 2000 meddelade NASA att det kan finnas ett hav under Ganymedes istäckta yta.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Europa, Jupiters fjärde största måne. Denna måne tycks vara täckt av is, vilket skulle förklara varför den nästan helt saknar kratrar. Under detta istäcke tror man att ett flytande hav av framför allt vatten skulle kunna finnas. Jupiters starka magnetfält och den vulkaniska aktiviteten under Europas yta skulle kunna ge värme till detta hav och man spekulerar därför i om det eventuellt skulle kunna finnas primitiva livsformer på Europa.

Europa är en av de fyra av Jupiters månar som astronomen Galileo Galilei upptäckte i januari 1610. De övriga var Io, Callisto och Ganymedes.

xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx

Io är den femte av planeten Jupiters kända naturliga satelliter och den tredje största. Den är den innersta av de fyra Galileiska satelliterna. Io är något större än månen och upptäcktes av Galileo Galilei och Simon Marius 1610.

Färska data från Galileo tyder på att Io har en kärna av järn (kanske blandat med järnsulfid) med en radie på 900 km. Ios yta är radikalt olik någon annan kropps yta i vårt solsystem. Det kom som en stor överraskning för forskarna vid Voyagers första besök. De hade förväntat sig att se nedslagskratrar och på så sätt räkna antalet kratrar per areaenhet för att uppskatta åldern av Ios yta. Men det finns bara få, om ens några, kratrar på Io. Alltså är ytan väldigt ung.

Istället för kratrar hittade Voyager 1 hundratals vulkankratrar. Vissa av vulkanerna är till och med aktiva. Foton av faktiska eruptioner med 300 km höga moln sändes tillbaka av båda Voyagersonderna och av rymdsonden Galileo. Detta kan ha varit den viktigaste enskilda upptäckten i Voyageruppdragen; det var det första verkliga beviset att andra "jordiska" kroppars inre faktiskt är hett och aktivt. Materialet som skjuts ut från Ios vulkaniska lufthål verkar vara någon form av svavel eller svaveldioxid. De vulkaniska eruptionerna ändras snabbt. På bara fyra månader mellan ankomsterna av Voyager 1 och Voyager 2 upphörde vissa av dem och nya startade. Avlagringarna som omgav lufthålen ändrades också synligt.

Bilder som nyligen tagits med NASA infraröda teleskopanordningar på Mauna Kea på Hawaii visar en ny och väldigt stor eruption. En ny stor formation nära Ra Patera har också observerats av Hubbleteleskopet Bilder från Galileo visar också många förändringar från tiden av Voyagers besök. Dessa observationer bekräftar att Ios yta faktiskt är väldigt aktiv.

Analyser av Voyagers bilder ledde forskarna att tro att lavan som flyter på Ios yta mest bestod av olika föreningar av smält svavel. Men andra studier tyder på att de är för heta för att vara flytande svavel. En ny ide är att Ios lava består av smält silikatsten. Nyligen gjorda observationer med Hubbleteleskopet tyder på att materialet kan vara rikt på natrium. Det kan också vara varierande material på olika platser.

Vissa av de hetaste punkterna på Io når temperaturer på 1 500 K, trots att medeltemperaturen är mycket lägre, ca 130 K. Dessa heta punkter är den huvudsakliga mekanismen vid vilken Io förlorar sin hetta.

Energin för all denna aktivitet härleder antagligen från tidvattenkrafter mellan Io, Europa, Ganymede och Jupiter. De tre satelliterna är låsta i omloppsbanor så att Io går runt två gånger för varje varv Europa gör, som i sin tur går runt två gånger för varje varv Ganymede gör. Trots att Io, precis som Månen, alltid visar samma sida mot sin planet, får påverkan av Europa och Ganymede den att rubbas lite. Denna rubbning sträcker och böjer Io så mycket som 100 m och genererar värme på samma sätt som en klädhängare värms upp när den böjs fram och tillbaka.

Io korsar också Jupiters magnetfältlinjer vilket genererar en elektrisk ström. Trots att det är litet jämfört med tidvattensuppvärmningen, kan effekten bli mer än 1 triljon watt.

Nya data från Galileo tyder på att Io kan ha ett eget magnetfält som Ganymedes har. Io har en tunn atmosfär bestående av svaveldioxid och kanske några andra gaser.

Till skillnad från de andra Galileiska satelliter, har Io bara lite, eller inget vatten. Detta beror troligen på att Jupiter var tillräckligt het för att tidigt i evolutionen av vårt solsystem, driva bort flyktiga element i Ios omgivning men inte så het att göra det längre ut.

Källa:Wikipedia

Foto:Nasa

Av: medde

Datum för publicering

  • 2008-06-04

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

  • Redigerat 5/8/23, 12:24 PM av Magi-cat
Annons:
Buuc
6/4/08, 10:19 PM
#1

Mycket intressant! :) Jag är rätt intresserad av månar.. Särsilt oregelbundna månar. Och Europa, såklart! ;) Du är så duktig så, Medde, som anstränger dig för att lära oss mera. :)

medde
6/4/08, 10:23 PM
#2

Om du visste,!! skämt o sido, tycker ni alla är duktiga och trevliga. Det är så kul. Kom gärna med förslag om du tycker något eller någon rymdfarare är intresannt, så ska vi se vad vi kan göra.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

mondeo
6/5/08, 1:22 PM
#3

Spännande!
Det känns som om Jupiters månar är lite släkt med jorden. Det finns hav, is och vulkanisk aktivitet.

Har för mig att det finns en tråd om Galileo Galilei den ska jag absolut läsa.

Hur lång tid tar det för en satellit att komma till Jupiter?

"Birollsinnehavare"
Birollssällskapet "BIRA"

medde
6/5/08, 1:25 PM
#4

#3 Det vet jag inte Exakt, men ska absolut kolla det.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

medde
6/5/08, 1:43 PM
#5

#3 Lägger in länken till den artikeln om G Galilei här…

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Darkmoonia
6/5/08, 9:57 PM
#6

Mycket bra artikel-ett nöje att läsa!

Europa är väldigt intressant med tanke på möjligheten till liv.

Annons:
medde
6/5/08, 9:59 PM
#7

Visst är det lite spännade med det om möjligheten till liv.  Tänk om det hittas det en dag.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Darkmoonia
6/5/08, 10:25 PM
#8

Minns att det var ett bra vetenskapsprogram om det, fast det var ett tag sen…

Med tanke på vilka betingelser en del arkeér (arkebarterier) kan leva och frodas under, så är det inte omöjligt-spännande hur som helst:-)

medde
6/5/08, 10:45 PM
#9

Visst är det, nu ska vi se hur mycket den lille vännen som är på Mars nu vad han hittar.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

nera
6/6/08, 12:09 AM
#10

Oj, här fanns mer intressant läsning ser jag som jag missat.

Denna kommentar har tagits bort.
Farwuq
4/8/17, 11:16 AM
#12

Värd att läsas flera gånger.

🌺👍

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Upp till toppen
Annons: