Annons:
Etikettrymden-artikel
Läst 3839 ggr
Farwuq
2012-03-18 14:17

Ceres

Visste du att det finns fem celesta kroppar i bana runt solen, som faller under begreppet ”dvärgplaneter”? En dvärgplanet är enligt Internationella astronomiska unionens (IAU) definition en himlakropp, som ligger i en bana kring solen, har en tillräckligt stor massa för att göras rund av sin egen gravitation, men som samtidigt inte har rensat undan alla planetesimaler kring sin egen omloppsbana och som inte är en måne.

Ceres är en av de fem dvärgplaneterna i vårt solsystem. Den fick beteckningen dvärgplanet i augusti 2006 efter att tidigare ha betraktas som den största av asteroiderna i asteroidbältet. Ceres officiella beteckning är 1 Ceres. Ettan framför namnet indikerar att det var den första av asteroiden som upptäcktes, vilket skedde den 1 januari 1801 av Giuseppe Piazzi. Den har en diameter på omkring 950 km och är därigenom den största och den mest massiva asteroiden i asteroidbältet, som är beläget mellan planeterna Mars och Jupiter. Ceres har ungefär en tredjedel (32 %) av hela asteroidbältets massa. Den väger ca 9 x 1020 kg (det är omkring 0,0015 gånger jordens massa), detta må låta som mycket men det är fortfarande endast 4 % av månens massa.


Ceres sett från Hubble teleskopet

Även om Ceres är den största och tyngsta kroppen i asteroidbältet, så är den inte den ljusstarkaste (den har bara halva ljusstyrkan av asteroiden Vestas). Detta eftersom den reflekterar endast omkring 10 % av det visuella ljuset som träffar den.

Dvärgplanetens namn härrör från de romerska gudinnan Ceres, som var gudinnan av de växande plantorna, av grödorna och den moderliga kärleken.

När Ceres upptäcktes så trodde upptäckaren Piazzi att han funnit en planet. Senare visade det sig att många mindre föremål fanns i samma område, och slutligen klassificerats dessa celesta kroppar som asteroider. Ceres var dock stor i jämförelse med de andra asteroiderna.

Nya observationer har visat att det är sfärisk, detta till skillnad från majoriteten av små kroppar som på grund av den låga gravitationen är oregelbundna till formen. Ytan på Ceres är förmodligen en blandning av vatten is och olika hydratiserade mineraler som karbonater och leror.

Man tror att Ceres har en stenig kärna och en ismantel, den kan även ha vatten i ett skikt. Detta skikt kan tänkas vara en ocean av flytande vatten, vilket kan möjliggöra olika former av utomjordiskt liv. Man har även observerat frost på ytan och Ceres kan dessutom omges av en ytterst tunn atmosfär innehållande vattenånga.

Flykthastigheten är 510 m/s (1 836 km/h), och ytgravitationen är 0,27 m/s² (detta betyder att en sten på 100 kg väger 2,7 kg på Ceres).


Storleksjämförelse mellan Ceres och månen

Av den genomsnittliga densiteten så kan man dra slutsatsen att vattnet på Ceres uppgår till ca 17 till 27 % av dess vikt. Detta motsvarar ca 2 x 108 km3 vatten, ungefär fem gånger mer än den totala mängden vatten på jordens yta.

Senaste bilderna från Hubble teleskopet visar en yta med stora kontraster i ljusstyrka, och en mystisk vit punkt.

Ceres skenbara magnituden varierar mellan 6,7 och 9,3, detta är allt för ljussvagt för att den ska vara synlig för blotta ögat.

Den 27 september 2007 sände NASA upp rymdfarkoster Dawn, som i februari 2015 kommer att gå i en bana runt Ceres. Dawn ska inte landa, men den kommer från omloppsbanan att fotografera ytan, så att man kan göra en atlas. Dessutom kan man med olika spektrometrar undersöka Ceres. I juli 2015 ska Dawns huvuduppgift vara över. Uppdraget kommer eventuellt att utökas med ytterligare studier i asteroidbältet då Dawn förväntas ha 48 kg extra xenon bränsle i överskott, detta bränsle kan användas för att besöka en annan asteroid. Innan Dawn besöker Ceres, så kommer den först att ha utforskat asteroiden Vesta (officiellt 4 Vesta). Dawn gick den 16 jul 2011 in i bana runt Vesta

Ceres rör sig i en elliptisk bana runt solen, med ett genomsnittligt avstånd på 2,77 AU, omloppsbanan lutar 10,6° mot ekliptikan. Tiden för ett omlopp runt solen ligger på 467 dagar. Ceres axellutning är 4-5° och rotationstid är 0,3781 dygn.

Källa: Wikipedia

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Annons:
Mark
2012-03-19 17:26
#1

Kanon!! - som vanligt!

medde
2012-04-28 13:41
#2

Intsämmer med mark, Kanon!

Den här är verkligen något av att bita i. Mycket givande läsning.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Upp till toppen
Annons: