Annons:
Etiketterrymdenuniversum
Läst 3237 ggr
Ssannna
2008-02-02 17:28

Horisontella ekvatoriella koordinatsystemet?

Skulle nån kunna förklara för mig hur det horisontella och ekvatoriella koordinatsystemet fungerar? Jag är helt nybörjare, så gärna förklaring på eventuella svåra ord också.

Tack på förhand!

Annons:
medde
2008-02-02 17:38
#1

Kan detta vara till hjälp.

Ekvatoriella* *Koordinatsystemet

  • Deklination = vinkeln norr om himmelsekvatorn. Mäts i grader, bågminuter och bågsekunder            (δ)

  • Rektascension = Mäts i timmar, min och (sek) vårdagjämningspunkten positivt medsols

    Horisontella* *Koordinatsystemet

    Alt = Altitud = höjd i grader, mäts i timmar, min och sek 

    Azimut = Mäts ifrån norr mot öster

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

iboat
2008-02-02 17:44
#2

Det här kunde jag på mina fem fingrar efter att ha tagit min kustskepparexamen. Men jag gör det enkelt för mig genom att saxa ett klipp jag hittade:

Begreppet navigation kan beskrivas som metoden att bestämma och ta sig fram mellan olika platser samt att under resans gång hela tiden veta var man befinner sig, känna sin position.Begreppet används även i samband med flyg och rymdfärder men vi ska här ägna oss åt navigering till sjöss.
Astronomisk navigation kallar vi den metod som användes när vi tar himlakroppar till hjälp. Denna metod praktiseras vid färder över större havsområden fjärran från land.
Den navigation vi behandlar här är avgränsat till det som en fritidsskeppare rimligen behöver känna till under sina färder i skärgård och kustnära vatten.
Navigation är en vetenskap och som i all sådan så är det givetvis möjligt att forska och fördjupa sig, allt efter intresse och möjlighet.
Terrester navigation är den metod som vi ska använda oss av här, eftersom den är lämpligast när vi navigerar i skärgårdar och kustnära vatten. Här utnyttjas företrädesvis riktningar och avstånd till säkra och landbaserade föremål.
De hjälpmedel som vi först och främst måste ha tillgång till är sjökortet och kompassen. En logg, det instrument som visar den sträcka vi tillryggalägger är också bra att ha i båten. Ekolod, radiopejl, decca och satellitnavigator samt radar är andra hjälpmedel som numera är tillgängliga för fritidsnavigatören. I den mån sådan utrustning finns ombord så ska den kunna användas av navigatören, man ska som det heter,  "använda tillbuds stående medel".

SjökortetTopp Tillbaka till huvudsidan

Det första hjälpmedlet som vi ska bekanta oss med är sjökortet. För att bäst förstå sjökortets uppbyggnad så kan det vara lämpligt att börja med att titta på det koordinatsystem vi använder oss av vid mätningar och positionsbestämning Att jorden är klotformig och att den roterar runt en tänkt axel som i sin förlängning går genom polerna är säkert välbekant hos alla. Runt jorden löper en linje som vi känner som ekvatorn. Den linjen delar jorden i norra och södra halvklotet. Vi kan också kalla ekvatorn för latitud noll grader. Vid polerna blir latituden nittio grader.

Nu kan vi säga att avståndet mellan ekvator och pol är nittio grader och grader är inte längre bara ett vinkelmått utan även ett så kallat bågavstånd, sett efter jordens yta. Om vi ritar in linjer för varje grad, parallellt med ekvatorn så har vi klarat ut koordinatsystemets latitudsparalleller.

För att skapa ett fullständigt rutnät över jorden måste vi också rita in linjer som går från pol till pol, så kallade meridianer, detta blir vår longitudgradering. Longitudens nollmeridian har bestämts ska löpa genom observatoriet i Greenwich som ligger i Londons utkant. Därifrån graderar vi nu longituden etthundråttio grader åt både väst och ost, alltså ett halvt varv runt jorden. Longitud etthundraåttio grader är också den meridian som vi kallar för datumgränsen.

Att medföra sjökort över de vatten som vi ska navigera i är en självklarhet. Sjökorten ska vara i största tillgängliga skala, det vill säga att detaljer i kortet ska visas så stort som möjligt. Skärgårdskortens nummer är tresiffriga, specialkorten har en fyrsiffrig numrering. Kustkorten, de sjökort som användes när vi navigerar utefter våra kuster har två siffror i sitt nummer. Det vi kallar för översiktskort numreras ensiffrigt.

I sjökortskatalogen kan vi se vilka kort som finnes tillgängliga och vilka nummer dessa har Sjökort är en "färskvara" och de auktoriserade ombuden som saluför sjökort ombesörjer att de senast utgivna sjökorten finns tillgängliga

Ändringar som sker redovisas efter hand i publikationen UFS Underrättelse för sjöfarten som utkommer var vecka. I ett sjökorts vänstra nedre hörn finnes UFS- stämpeln som talar om fram till vilket utgivningsnummer kortet har rättats, därefter får vi själva hålla kortet rättat.

För fritidsskepparens behov så har stora delar av vår skärgård täckts upp av Båtsportkorten. Korten har samma skala som det ordinarie skärgårdskortet men med en uppdelning på fyra blad. Några på det viset uppdelade skärgårdskort bildar en hel serie, lätt hanterbar för fritidsskepparen som inte alltid har tillgång till ett stort och rymligt navigationsbord i sin båt.

Båtsportkortet visar mer topografi än de vanliga sjökorten, markanta höjder på land kan vara mycket användbara för navigatören. De speciellt anordnade båtsportlederna finns inritade och serviceinrättningar som marinor, post och tele märks också ut.

UFB, underrättelse för båtsporten är ett särtryck av UFS som tillhandahålls med några nummer per år. Här redovisas de notiser som kan vara av speciellt intresse för båtfolket.

Publikationer till den sjöfarandes hjälp är Svensk lots del A som innehåller allmänna upplysningar om förhållanden runt den svenska kusten, delarna ett och två beskriver angöring, kustavsnitt och inseglingar.

Svensk fyrlista lämnar detaljerade upplysningar om alla svenska fyrar, lysbojar och ljusprickar. De flygfyrar som kan vara till nytta för sjöfarten finns också medtagna. Radiofyrar i svenska och angränsande vatten är även redovisade i fyrlistan.

Svensk kusthandbok utges i fem band, den beskriver kustavsnitt och mindre hamnar. Kusthandboken är framtagen speciellt med tanke på fritidsflottans behov.

På marknaden finnes även en del olika seglingsbeskrivningar som framtagits av klubbar och på privata initiativ.

Internationell signalhandbok är en publikation som hjälper oss tillrätta när språksvårigheter kan vara en fara för säkerheten.

Sjötrafikföreskrifter mm., är en bok som bör finnas med i varje båt. Här finns de förordningar och kungörelser som varje sjöfarare ska känna till.

Kort 1 är den bok som kompletterar våra sjökort, här är alla förkortningar och beteckningar som finns i korten beskrivna. En viktig sak att tänka på är att här hittar vi även tidigare beteckningar som användes i de äldre sjökorten och likaväl kan vi använda Kort 1 tillsammans med de nyaste internationella sjökorten. Kort 1 är ett mycket viktigt hjälpmedel när det gäller att förstå våra sjökort.

Jordens projektioner Topp Tillbaka till huvudsidan

Jordgloben ger en god information om hur vår planet ser ut. Här kan oceaner och kontinenter enkelt överblickas. Gradnätet, de rutnät som bland annat hjälper oss att ange geografiska lägen framträder tydligt.

Nu är ju inte globen till någon nytta när vi ska navigera oss fram mellan kobbar och skär det vi behöver nu är en platt avbildning av jorden, en karta. Sjökortet är vår karta på sjön, det ska finnas tillgängligt i olika skalor och utförande allt efter våra behov. Grunden för sjökort är en projektion av jordgloben. Våra svenska sjökorts projektioner benämnes efter sina upphovsmän, Mercator och Gauss.

Principen för Mercators projektion är att en ljuskälla placeras i jordglobens centrum och över globen ställs sedan en pappcylinder som ska tangera ekvatorn. Nu kommer alla detaljer och linjer från globens yta att projiceras på pappcylinderns insida. Om vi nu klipper upp pappcylindern och slätar ut den så har vi fått en platt avbildning av vårt jordklot.

Fördelen med Mercators projektion är att gradnätet visas rätvinkligt, viktigt när vi med noggrannhet ska mäta vinkeln på en i sjökortet utlagd kurslinje. .En olägenhet som vi bör känna till i Mercators projektion är att korten får en växande skala mot polerna. Landområden mot nord och sydpolerna blir oproportionellt stora. Eftersom gradnätet också växer mot polerna så kan vi undvika felaktigheterna genom att utföra längdmätningar i kortets vänstra eller högra sida mitt för det område som vi arbetar i.

Gauss valde att projicera jorden i en liggande cylinder som tangerar en meridian i det område som ska kartläggas. Kortet blir nu mera likt verkligheten, men här uppstår nu en annan olägenhet. Genom att gradnätets nord-sydlöpande linjer, de så kallade meridianerna, böjer av in mot polerna så blir inte gradnätet helt vinkelrätt. I praktiken kan vi bortse från denna olägenhet eftersom Gauss projektion används företrädesvis vid konstruktion av mer storskaliga kort som skärgårdskort och specialer.

Latitud och longitudTopp Tillbaka till huvudsidan

Nu när vi vet en del om jordens koordinatsystem så kan vi gå vidare med att både leta upp och ta ut en position. Om vi i sjökortet vill märka ut eller leta upp positionen, Lat. N 58,56 Long O 18,23, så gör vi så här. Börja med att ta ut latituden genom att söka upp N 58,56 , på latitudsskalan i kortets vänstra eller högra sida. Mät från stället där närmaste utritade latitusparalell finns, lyft sedan passaren ut på kortet låt ena spetsen följa latitudparalellens linje, lägg gärna en transportörs långsida vid den andra spetsen.

Longituden mäts ut på liknande sätt men här mäter vi på longitudens skala som återfinns i kortets övre och nedre sida. Nu ska vi följa närmast utritade meridian ut mot den på latituden liggande transportörens långsida, märk ut det läge du nu erhållit och positionen är utritad..

Nu när vi lagt ut en angiven position i kortet så vet vi också att angivelserna Lat N och Long O talar om att vi befinner oss på norra halvklotet och ost om noll meridianen.

En liten minnesregel som kan hjälpa oss att skilja på begreppen är, "lat ligger och long står".

[

Distansminut eller nautisk mil, Ibland hör man benämningar som mil och sjömil, för att inga förväxlingar ska behöva ske så är det säkrast att konsekvent välja begreppet distansminut. Distansminuten har en längd av 1852 meter, ett ojämnt och för den oinvigde ologiskt mått.

Distansminutens längd kan vi förklara så här. Den gång metermåttet infördes så bestämdes det att avståndet mellan ekvator och pol ska utgöra 10 000 000 meter. Bågavståndet mellan ekvator och pol är ju ett kvarts varv alltså 90 grader, varje grad delar vi sedan upp i 60 minuter och då har vi fått 5400 bågminuter.

10 000 000 delat i 5400 är 1851,85 och detta avrundar vi till 1852 meter I våra sjökort har varje distansminut delats upp i tiondelar. Tiondelar av en distansminut kallas även kabellängd

](http://www.maritimeline.com/Education/index.htm)

Ssannna
2008-02-02 18:25
#3

nu har jag blivit lite mer klok, hittade det i min bok också. tack så mkt båda två!!!

Mark
2008-02-02 19:23
#4

Läs också på Wikipedia, uppslagsord "astronomiska koordinater"

medde
2008-02-02 20:35
#5

#2 Detta var ju perfekt, att jag inte tänkte på det . Min kusin är skeppare. Man hade ju kunnat ta tag i han. Men vilken tur du finns här :-)

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Upp till toppen
Annons: