Bunden rotation.
Detta har månen, det vill säga att månen vänder hela tiden samma sida mot jorden, och ett helt varv runt jorden tar 27,3 dygn. Eftersom jorden då samtidigt rör sig runt våran sol blir ett varv i förhållande till solen då lite längre, 29,5 dygn.
En astronaut som befinner sig på månen behöver då bara ha en hastighet av 2,4 kilometer i sek för att kunna lämna denna. Det skulle då behövas 11,2 kilometer/s för att kunna lämna våran jord.
Kanske inte så viktig info men hoppas den lite kul.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Älskar tanken att månen alltid har samma sida mot oss, ni vet gubben i månen. Såg sedan en tavla som målat av sidan vi aldrig ser. Utifrån en bild. Tvärbromsade när jag såg den för att den såg så "fel" ut. Sedan förstod jag. För jag ser inte den sidan dagligdags från planeten Jorden. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

Egentligen tycker det är ganska konstigt att det är så. Det måste ju vara en slump att den i miljarder år visat oss samma sida. Rätt osannolikt när man börjar fundera. kan det vara så att månens massa är lite snedfördelad så att dess största massa alltid dras mot Jorden?
De andra planeternra vi känner till roterar väl?
Slump eller inte, tänk om Jorden hade fallit in i samma typ av bana kring solen.
Då skulle nog området i skymningslandet kring ekvatorn bli överbefolkat.
…eller så hade vi inte alls funnits och suttit här o babblat på en rymdsajt :)

Så sant iboat. Väldigt intressant tankegång. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.

#2 Det är ingen slump att månen har bunden rotation. Det är jordens gravitation som låst månen. Månens gravitation är ju väldigt mycket mindre än jordens, men trots detta bromsar månen jordens rotation. Man kan förklara det med den friktion som uppstår av tidvattnet - som inte bara finns i vattnet, utan även på land. Denna bromseffekt kommer så småningom att göra så att jordens rotation blir bunden relativt månen. Jorden kommer alltså att vända samma sida mot månen hela tiden. Men det dröjer…
Förresten är det bara nästan sant att månen visar samma sida mot jorden konstant. Månen "vickar" (fortfarande) lite, och vi ser faktiskt 59% av månytan.
Månen och jorden roterar i verkligheten dessutom "runt varandra", eller rättare sagt kring den gemensamma tyngdpunkten. Denna punkt ligger på linjen mellan jordens och månens medelpunkter, men så "nära" jorden att den hamnar en bit inne i jordklotet.
Förutsätter inte den bundna rotationen att månbanan i det närmsta är cirkulär? Om den varit elliptisk så skulle den aldrig kunna bli bunden.
Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

#5 Månens bana är svagt elliptisk.
Kan nämna dessutom att det finns fler månar i solsystemet som har bunden rotation, det är inte unikt för månen. Någon eller några av Jupiters större månar bl a (om jag minns rätt).

Jo, det gäller alla de fyra stora Jupitermånarna Io, Europa, Ganymedes och Callisto
http://www.rumfart.dk/vis.asp?id=444
Både moderkropp och måne har låsts i bunden rotation i systemet Pluto-Charon.

Ok, antag att Jorden skulle ha en solbunden rotation. Hur skulle livet se ut? Skulle vi sova 8 timmar om dygnet ändå? Skulle vi åka på semester till solsidan ungefär som nu? Skulle baksidan ha en befolkning alls? Solsidan skulle i så fall stå för ALL matproduktion.
Jag hade nog valt att bo på en plats där klockan alltid är kring 15-17.
Rätt fantasieggande tanke…

#8 Ja, det är verkligen fantasieggande. Men frågan är nog hypotetisk, eftersom processen är så långsam. Jag tror jorden/månen är slukade av solen (se annan tråd!) långt innan jordens rotation hunnit bli bunden.
#9 Vilken tråd är det du hänvisar till?
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Fick leta lite… Det var "Hur en stjärnbildning startar" (#7)
Hittade först inte vilken tråd det var, så tack för hjälpen att hitta rätt.
Mycket intresannt detta vad du säger om att jorden/månen är slukade av solen långt innan jordens rotation hunnit bli bunden.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

#9 Visst är den hypotetisk, men om Jorden aldrig började rotera, hur skulle det se ut här på jorden?

Wow, det blev en väldigt intressant diskussion, tappar nästan andan.
Påminner lite om en poet som skrev att tänk om universium är en atom. Vi lever i den atomen, men vet inte om alla andra atomer runt oss. Vi tror att det är universum vi tittar ut i, men vet inte om att vi lever i tassen på en katt eller i ett blad på en blomma. Vet inte vad han inmundigat, men att ställa saker på ända är intressant. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
#14
Så ser jag det hela 
#14 Vanessa det finns en roman på temat som jag läste för något år sedan.
Romanen heter: Den krympande mannen, från 1936
Författare: Richard Matheson
Den handlar om en resa in i mikroskopiska världar och universum. När han (resenären) når som längst ner finner han att han återvänt till vårt universom igen…
Den är läsvärd.
Boken finns på Bokbörsen för 185,-
www.bokborsen.se/Henry+Hasse-begagnad-bok-till-salu4218479_1.htm " rel="noopener noreferrer" target="_blank">Boken på Bokbörsen
Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland
#14 Har du denna bok Vanessa?
Håller även med dig att det var kul att det vart en väldigt intressant diskussion. Hoppas på mer.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Nej, jag har inte den boken, och visste inte att den fanns. Även om det inte förvånar mig. Spännande tankegång. Poeten hade nog läst den boken. /Vanessa
Kata(rina), f.d. Vanessa som är mitt mellannamn.
Funderar på att köpa denna bok.
För resten jag har kanske en bok till dig Vanessa tror jag, får veta det på onsdag. Håll en tumme för det. Oj vad vi kom i från ämnet nu då.
♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥