Astronomi iFokus

Astronomi

Etikett: övrigt
Läst 879 ggr
Farwuq
0

Denna käner ni säker till...

… om inte så får ni länken till Resurscentrums frågelåda.
Det är fysiker här i Lund som svarar på frågor, även de lite mer avacerade frågorna om celest mekanik brukar de klara.

http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp

Glad

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Farwuq
0
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

Ett exempel på fråga med svar:

Ursprunglig fråga:
Vi har ju fyra olika solstånd under året. Dock så inträffar alla solstånden tidigare och tidigare. Skulle det betyda att vi till exempel får sommar i december på norra halvklotet, i ett längre perspektiv? Jag har sett att solstånden förskjuts nästan ett dygn tillbaka, på 100 år. Vi har ju också inte exakt 365,25 dagar på ett år…
/Anders J, Forum Ystad, Ystad

Svar:
Det är inte korrekt att solstånden och dagjämningarna förskjuts nämnvärt. Jordens tropiska (från vårdagjämning till vårdagjämning) omloppstid är enligt Planetary Fact Sheets 365.242 medelsoldygn. Om det varit skottår exakt vart fjärde år skulle året vara 365.25 medelsoldygn. Men enligt den gregorianska kalendern vi använder har endast sekelskiften delbara med 4 skottdag. 1700, 1800, 1900 var alltså inte skottår, men 2000 var det. Detta ger medelårets längd över 400 år (365.25*400-3)/400=365.2425. Detta är alltså en skillnad på 0.0005 dygn = 43 sekunder. Vi får alltså mindre än en minuts förskjutning på 400 år!

Figuren nedan visar tidpunkten för vårdagjämningen (dag i mars, 20.5 är t.ex. 1200 den 20 mars) beräknad med Sky View Café . Vi har alltså på grund av skottdagen en periodisk diskontinuitet vart fjärde år. Lägg också märke till att diskontinuiteten saknas för år 1900 eftersom detta inte var skottår.

En oberoende beräkning av vårdagjämningen finns på Vårdagjämning . Se även Gregorian_calendar och länk 1.

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

Farwuq
0
#2

Här är en fråga till (oftast är det barn som frågar)

Fråga:
Hur kommer det sig att vintersolståndet inte kulminerar samtidigt på morgonen och kvällen. Enligt almanackan vänder det redan runt den 18:e dec. Medan solen på morgonen fortfarande går upp senare och senare ända fram till ca 27 dec? Samma fenomen sker även vid sommarsolståndet förövrigt men här vänder det först på morgonen om jag inte missminner mig. Ingen har kunnat förklara detta för mig.

Svar:
Det beror på att jorden inte går i en cirkulär bana med konstant fart utan i en ellipsformad bana. Vi är närmast solen på vintern och rör oss då som fortast i banan runt solen.

Försök Ta fram en jordglob och ha en lampa tänd i ett annars mörkt rum. Rotera jorden och för den samtidigt i en bana runt lampan. Om jorden rör sig långt i banan måste den röra sig mer än ett varv mellan två soluppgångar.

Fundera Varför är det varmare på sommaren trots att vi är längst bort från solen då?

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland

medde
0
#3

Härlig tråd. Ska sätta mig ne rom en stund och läsa genom det hela.

Verkar väldigt intressant

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Farwuq
0
#4

Jo, där finns massor att läsa och dessutom förefaller den fortfarande aktiv. Glad

Värd: för Astrologi. Medis: för Astronomi, Filosofi & Finland